"DU ÄR SKOLANS FETTO"
Jag är ingen alls, ingen särskild, bara en människa precis som du. Men till skillnad från dig har jag svårt att tro att folk vill umgås med mig, jag har väldigt lätt för att tro att folk kollar snett på mig, pratar dåligt om mig när jag inte hör.
En gång skulle jag ha ett kalas, jag hade bjudit de flesta, när jag delat ut mina inbjudningslappar såg jag på när de flesta också kastade dem i papperskorgen. I femman blev jag kallad för släpvagn, för att jag var en efterhängsen människa utan vänner, ingen sympati alls hade den personen. Hela mellanstadiet var liksom en lång period av utanförskap och medans en annan tjej i min klass ville ta livet av sig för att hon blev mobbad, var jag tyst och höll mig i bakgrunden. Jag hörde om deras ord om mig fastän de talade bakom min rygg, jag hörde allt, om inte så märkte jag.
I sjuan tyckte den tjejen som kallat mig släpvagn att det var skönt att jag skaffat nya vänner, men hon kunde inte riktigt förstå hur någon skulle kunna vara vän med mig.
I sjuan blev jag även kallad skolans fetto, inklusive en massa liknelser som talade om hur ful och fet jag var.
Det viskades om mig när jag gick förbi i korridorerna. Jag kommer alltid vara skolans fetto.
Nuförtiden behöver jag aldrig påminnas om det, allt det här finns kvar som röster i huvudet på mig, de berättar för mig hur värdelös jag är, hur ful och fet jag är och jag är paranoid, för alltid när jag går förbi några nuförtiden så tror jag att de pratar om mig, att de kollar snett, pekar, skrattar eller tänker: fyfan vad ful och fet hon är.
Då får jag panik.
Jag är blyg också, det beror på det här, jag kan bara skratta men aldrig veta vad jag ska säga, det får mig att känna mig som en idiot.
Jag söker bara ärlighet.
Du är fin Alva!
jag blir så ledsen av att läsa om alla svin i din förra skola
men jag är glad över att du har det så mycket bättre nu
<3
Men du är söt
dom jävlarna ska skjutas, eller vad är det man säger?
å jag vill döda dem som säger sådär. jag undrar vad de tror, om de tror att man går hem och glömmer det. de kommer aldrig att fatta att sånt där sitter kvar hela livet. att man aldrig glömmer.
jag blir väldigt upprörd av att läsa det här, ingen människa är värd att kränkas på detta vis och att inte folk ser eller kan sätta ner foten och säga ifrån eller försöka göra någonting åt det. Stå bara på dig av de vi pratat så verkar du vara hur underbar som helst och du är söt. våga ta till dig det så försvinner spökena en dag föralltid
Jag kan verkligen känna igen mig, även fast jag inte blivit kallad saker. Jag känner igen det du säger om att hålla sig i bakgrunden och att det aldrig känns som att någon vill vara med en. Även fast ingen säger någonting så känner jag alla de där sakerna. Fast de kanske inte säger någonting eftersom jag inte syns, är bara en bakgrund. Men vem vet, de pratar säkert när man inte hör och det känns alltid som att folk kollar på en när man går förbi.Fast nu kommer jag faktiskt ihåg att jag blivit kallad saker, det var inte kul. Folk kan inte acceptera att man är annorlunda.
Jesper har rätt, rätt, rätt. Dom jävlarna ska skjutas!
Du är fin Alva <3
jag vill bara krama dig så himla hårt. du är fin.
ser du, det är där du har fel.
du har aldrig varit skolans fetto.
de har alltid varit det som är ivägen. tänk att jorden är överbefolkad och vi låter folk som dem gå kvar här.
du är värd så mycket mer. Människor är så grymt elaka ibland. <3(och inte på ett enda sätt är du fet)
För det första: Är det nihilisten som kommenterat där uppe?
För det andra: Jag kommer alltid vara Göteborgs fetto.
Alva, jag vet hur det känns. Våga prata med mig.
du vet väl, att du är värd så mycket mer? jag har också haft det så, klass 6-7 var min mardröm.. alva, du är så himla fin och bra på alla sätt och vis. alltid. :*
jag beundrar dej ganska mycket. jag tror du är en intressant person. kram.
